Morgonrace

Måndagsmornar är verkligen rena gatloppet hemma hos oss. Yngsta dottern vaknade runt klockan halvfem på natten och somnade sedan sött om vilken inte dotterns mamma och pappa gjorde. Båda barnen vaknade dock med glatt humör vilket ju i sig är en bra sak :). Jag ska lämna barnen som inte tycker att det finns någon anledning att skynda sig att äta och klä på sig. Två små berg av ytterkläder och gympapåse ligger framför dörren som maken snubblar på när han ska ge sig iväg. Nu har vi några minuter tillgodo och då vrålar yngsta dottern att hon också vill äta youghurt med honung. Hon har dessutom lekt med storasysters pärlplattepärlor som nu ligger utspridda på bordet och golvet i köket. Av erfarenhet vet jag att det tar längre tid att bråka om youghurten så hon FÅR (nu kanske vissa för förfasar sig) äta youghurt och vi tar oss alla tre till dagis i bästa samförstånd. Äldsta dottern vill följa med in eftersom det är kallt ute och tycker att hon också ska klä av sig sina ytterkläder. Yngsta dottern lämnas och vi tar oss med andan i halsen och utan ytterkläder till skolan eftersom det är uppställning klockan 8:20 för att gå till gympasalen dit man inte kommer in utan att kontakta vaktmästare om man är sen. Vi anländer till skolan 8:19. Jag har hjärtklappning och äldsta dottern säger att hon fryser och har ont i lungorna. Men jag gjorde det! Kom i mål igen!

Nu ska jag försöka att koppla av under föreläsningen om lungsjukdomar och håller tummarna för att ingen kommer att ringa för att meddela att något sjukt barn måste hämtas. Ja, det här var ett fragment av min vardag. Det är roligt att vara förälder men helt klart mer ansträngande än att gå läkarprogrammet :).