Lite mer bekväm i sjukhuskläderna

Det känns som att jag efter fyra terminers klinik börjar känna mig lite mer hemma i sjukhusmiljön. Låter kanske inte så uppmuntrande men för mig är det så :). Kanske växer man snabbare in i rollen som läkarstudent om man börjar tidigare? Jag vet inte men för mig har det varit en jättestor omställning. Tänkte försöka lista de saker som jag tyckt känts mest underliga.

• Att ha på sig sjukhuskläder och se ut som en som vet vart den ska. Patienter frågar en om vägen till olika mottagningar så fort man har sjukhuskläder på. Nu börjar jag hitta lite mer och kan därför svara på de där frågorna. 
• Att ha på sig sjukhuskläder och se ut som en som vet vad den gör. Jag vet fortfarande inte vad jag gör men har börjat förstå att man inte heller (av läkarna) förväntas mer än att få ett hum och en översikt över fältet. Det tar trots allt fem år att bli specialist så ingen tror att du ska kunna allt efter ett par dagar. Däremot tror en del patienter att man vet massor bara för att man har sjukhuskläder. Det är inte fel tycker jag att säga till patienten att man är ny här och du får spara dina frågor till den riktiga läkaren. 
• Att vara den som kan minst på en avdelning. Det känns fortfarande rätt jobbigt ibland. Kanske för att jag i mitt tidigare yrke har haft något av en expertroll i mitt lilla fält. Nu har jag börjat fatta att så kommer det vara och kännas under en lång tid även efter det att man blir klar. Även som AT- och ST-läkare roterar man på olika ställen och får vara den som är ny och ska lära sig. Då kan man visserligen mycket mer men man kommer definitivt fortsätta att fråga någon som vet mer eller har mer erfarenhet. Det är också för mig den stora tjusningen med yrket, dvs att det verkar finnas så mycket att lära hela tiden. 
• Ibland måste man göra undersökningar som är besvärliga för patienten. Det här har jag svårt för. Mycket eftersom jag är student och patienten har ingen direkt nytta av att även jag undersöker. Samtidigt förstår jag att det blir aldrig några nya läkare om vi inte får lära oss. De flesta patienter har inget emot att bli undersökta av kandidater och många verkar tycka det är lite roligt att pratat med en.

Lite mer bekväm känner jag mig nu. Ska bli spännade att se hur den här terminen utvecklas.