Nu sover barnen i sina sängar precis om de flesta andra kvällar. Det vanliga blir plötsligt det särskilda. Något att vara tacksam över. Idag gick det bra. Inte ens en hjärnskakning. Men tänk om...något allvarligt hade hänt. Något som skulle förändrat livet för alltid. Jag vill inte ens tänka på alla olika hemska scenarier.
Ibland glömmer jag att glädjas över allt "vanligt" som faktiskt är bra i livet. Inte något bombastiskt eller uppseendeväckande utan "bara" att få komma hem till en fantastisk familj varje dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar